032. Dactylis glomerata. Exing.

Botanical name: 

032. Dactylis glomerata. Exing. Hundexing. På Engelska: Orchard Grass. På Finska: Koiran-ruoho.

Blomvippan hopklasad af Små-ax, som sitta åt en sida. Blomfodrets ena skal större, kölformigt. Bladen sträfva.

Linn. Fl. Su. p. 29. Cl. 3. Triandria 2gyn. —
Liljebl. Sv. Fl. s. 49. Kl. 3. Tremänningar. —
Retz. Fl. oec. s. 206.


Nyttan af detta gräs var icke bekant i Europa, förrän frön deraf insändes till K. Engelska Societeten i London, under ofvan anförda namn, ifrån Norra Amerika, der det i nya England skall mycket värderas.

Det är ock en för Landtmannen icke obetydande gräsart, som finnes ymnigt vildtvexande i Sverige, dock icke mycket långt upp i Norden.

Man ser den trifvas på hvad jordmån som helst, både högländt och lägre belägen, men träffas i större mängd på uppbrukade ställen, till mer än alnslängd, och vida högre der skugga råder, såsom i trägårdarna. Blommorna visa sig omkring midsommars-tiden, då axen blifva mer utspärrande, hvaraf blomvippans utseende före och under blomningen blifver något olika.

Ehuru icke ett af de lenare grässlagen, förtjenar det äfven odlas såsom ganska härdigt, rotdrygt och gifvande, fastän det icke äger samma fullbladighet som Ängkaflen eller Ängkampen.

Som det efter blomningen får styfvare halm och sträfvare blad, är rådligast att afslå detsamma i tid, då man senare på hösten får göra en ny slåtter; om den dermed besådda platsen icke äger en alltför torr belägenhet för kulturen, bör således en dylik väljas, som icke saknar all fetma och fuktighet. Kor, får och hästar älska detta foder både grönt och inbergadt. Vexande uppsökes det och ätes icke sällan af hundar, hos hvilka det uppväcker kräkning, genom den retelse som de på bladen befintliga fina taggar i magen förorsaka.

Tab. — a. ett af små axen. — b. en blomma med dess fröredning.


Svensk Botanik, band 1, 1815. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.