084. Holcus lanatus. Luddtåtel.

Botanical name: 

084. Holcus lanatus. Se även 084. Holcus lanatus. Luddtåtel. - 168. Holcus odoratus. Lukttåtel. - 198. Holcus mollis. Len-tåtel.

Blomvippan med ludna blommor. Blomfoder 2blommigt; den ena blomman 2könad, utan agnborst; den andra ell. hanblomman med tillbakaböjdt borst.

Linn. Flora Su. p. 563. Cl. 25. Polygamia Monoecia.
Liljebl. Sv. Fl. s. 41. Kl. 3. Tremänn.
Bergius Tal om Sv. Ängskötseln.


Denna gräsart, befintlig i alla Europeiska länder emellan den 44:de och 62:dra lat. graden, förekommer äfven i Sverige, så på torra som fuktiga ställen, ehuru, såsom vild, mindre allmän, utom på Öland, Gottland och i Skåne.

Från en flerårig rot uppskjuta ofta många mer än alnslånga strån med teml. breda blad, hvilkas grågröna färg och sammetslika lenhet åtskiljer gräset lätt ifrån andra inländska arter. Redan tidigt före midsommaren visa sig de hvita eller brunaktiga blomvipporna, sammandragna före och efter blomningen, men utsperrande i pyramidform under densamma. Blommorna äro vidöppna med gula eller röda hanknappar. Från de egentliga Tåtel-arterna (Airae) skiljer sig Luddtåteln genom en hanblomma jemte den tvåkönade (fig. a.); då de förras begge blommor äro båda tvåkönade.

De veka saftiga stänglarne och bladen, sötaktiga till smaken, utgöra ett mycket angenämt foder så för den större boskapen, som äfven för fåren, och kan anses i detta hänseende som ett af de bästa grässlag, så mycket mer som det förekommer på all jordmån, också den sega leraktiga, och torra sandiga, men äger dock ej den härdighet, som andra arter, dugliga till odling. Det förtjenar dock att med andra gräsfrön blandas, då det lätt och ymnigt växer, och medelst sina talrika frön, som genast utfalla då de mognat, snart ersätter förlusten af de utdödda stånden.

Tab. — fig. a. blomfodret med sina 2:ne blomster uppflyttade och förstorade — b. fruktämnet till hanblom. c. detsamma till hermafrodit — d. frön.

Tillägg, vol. 2:

Nr. 84. Luddtåtel. Rafns Bibl. &c. anf. st. Vipporna släppa lätt de mogna fröen, hvilka kunna utgnuggas och rensas om de siktas genom såll.


Svensk Botanik, band 2, 1803. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.