093. Plantago major. Stora Groblad.

093. Plantago major. Stora Groblad. Läkeblad. Läkebläcker. Vägbredsblad. På Finska: Rautalehti. Kourlehti.

Bladen äro äggformiga, mest glatta och kortare än bladstjelken. Blomstjelken är enkel och trind. Blommorna sitta såsom i ax, liggande liksom fjäll på hvarann. Fröhuset flera frö.

Linn. Flora Su. p. 45. Cl. 4. Tetrandria. 1:gyn.
Liljebl. Sv. Fl. s. 64. Kl. 4. Fyrmänn.
Murr. App. Med. T. 1. p. 150.
Pharm. Plantag. (latifol.) folia, rad. sem.

Ibland flera till detta slägte hörande arter, som mycket likna hvarandra till utseende och medicinska egenskaper, har man valt denna för Apoteken. Den växer allmän, mest på torra, hårda ställen, har mångårig rot och blommar nästan hela sommaren; åtskilliga mindre betydliga artförändringar äro af Botanisterne anmärkte; en har 3 i stället för 7 eller 9 nerver på bladen, hvilka alla utgående från roten, vanligen äro helbräddade, men ibland något vågiga eller tandade; i trädgårdar finnes stundom blomaxet bladigt och ofruktbärande: blommorna mera åtskilda eller mindre tätt på hvarann liggande. Plant. media har ludna och aflångt spetsade blad, som äro längre än bladstjelken, samt ensamma frö (sem. solitär,). Plantago lanceolata har lansettlika blad och kantig stjelk; de öfrige äro lättare att skilja från denna. Alla ha 4:klufna blomfoder och blommor, ganska långa ståndare och fröhus som öppna sig tvers ikring (caps. circumscissa) med 2 rum för frön.

Bladen brukas mest; deras smak är något sammandragande och lindrigt bäsk.

— Utvertes äro de friska pålagda sårläkande och renande, t. ex. efter bruket af spanska flugor.

— Invertes har man nyttjat dem i blodflöden ock starka uttömningar, t. ex. Rödsot, Blodkräkning, Diarréer m. m. Dock här man ej hafva mycket att vänta af detta medel. Till gurgling i halssjuka och till omslag vid ändtarmens utfallande, nyttjades fordom dekokten. Dels saften af bladen, dels dekokt eller infusion på dem, brukades; af saften trodde man sig kunna gifva 2—4 uns i dosis. Också kunna bladen kokas i soppa eller saften blandas med håning och således förtäras.

— Frön kunna tagas till 1 drakma i dosis med mjölk; eller i köttsoppa mot slapphet i magen och tarmkanalen.

— Roten färsk eller torkad säges hafva botat tandvärk; i förra fallet skall det stundom vara nog att lägga den i örat; i det sednare lägges den vid tanden. På detta sätt brukad, har den, efter flera förnyade påläggningar, borttagit plågan och åstadkommit stark spottning, hvarefter den sjuke fått starkare syn än förut. Denna uppgift har Hr. Kapiten och Riddaren Rosvall benäget meddelat, och torde förtjena att vidare med försök bekräftas.

Tab. — fig. a. Blomfoder, fruktämne och pistill. — b. Blomma med ståndare och pistill. — c. En fullständig blomma med alla dess delar; alla figurerna äro förstorade.

Tillägg, vol. 2:

Nr. 95. Stor-Groblad. Fl. d. Wett. Ätes gerna af all boskap, men qväfver och uttränger andra nyttigare grässlag, om den växer på ängarna. Fröen ätas af fåglar och kunna Kanariefåglar dermed födas.


Svensk Botanik, band 2, 1803. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.