098. Salix caprea. Sälg.

098. Salix caprea. Se även 211. Salix viminalis.

Sälg. Sälgpil. Sall. Såll. På finska: Salava.

Löfven äro äggrunda, i kanten vågiga, mot spetsen småtandade, inunder hvitludna och utan bladskärmar.

Linn. Flora Su. p. 352. Cl. 22. Dioecia 2:andr.
Lilj. Sv. Fl. s. 302. Kl. 13. Samkulle. Åtskilde.
Patr. Sällsk. Hush. Jurn. 1789. Dec. 173.
Rothofs Hush. Mag. 1762. 8:0 s. 534.


Sälgträdet är af samma slägte som Pil och Vide, och icke sällsynt i Sverige. Det växer bäst i torr jord och träffas ofta på ängar och äfven stundom i skogarna. Som artförändring af denna, har man ansett en i Norrland förekommande buskart, som har aflånga, i kanten naggade blad, hvilka till hälften äro utslagna då busken blommar. Den rätta Sälgen deremot blommar i Maj månad förrän bladen utspricka. Ifrån 2:ne andra lika allmänna Pilarter (S. alba & S. fragilis), så kallad hvit Pil och skör Pil, skiljes Sälgen lätt derigenom, att hvita Pilen har lansettlika, mycket spetsiga, sågtandade och på båda sidor fint hvitludna löf; skör Pil har glatta, aflånga, spetsiga, inunder något isgrå löf och sköra qvistar. Deras nytta är i flera afseenden lika. Blommorna äro från hvarandra åtskilde, på egna trädstammar och sitta i form af hängen (amenta). Inom hanhängets fjäll finnas 2 ståndare och en liten körtel, som utgör håningshuset. Honhängets blommor äga 2klufvet märke, 2skaligt fröhus och ludna eller fjunförande frö, hvilka hos Sälgen mogna förr än hos dess samslägtingar.

Löfven äro till boskapsfoder ganska förmånliga och ätas begärligt. Bien besöka flitigt dess tidiga blommor. Trädet hindrar ej gräsväxten, och förtjenar i flera afseenden att planteras, äfven till alléer och häckar. Barken, som i medicinskt afseende torde vara nästan lika märkvärdig som den af hvit och skör Pil, brukas till hudars garfning; det så kallade klippingsskinnet, som nyttjas till handskar, beredes i Skåne med Sälgbark. Nämde Pilarters bark i pulver till par skrupler hvar 3—4:de timma på fritiden, har med förmån brukats mot frossa, i stället för Kina. Lapparne nyttja dekokt på Sälgbark mot så kallad Flen (Cardialgia sputator.). Veden är hvit, lätt och böjelig.

— En starkt luktande svamp Sälgtickan (Bolet. svaveolens) växer på Sälg, och säges fördrifva mal om den lägges bland kläder.

Tab. — fig. a. honblomster — b. en liten stjelk med ett honhänge — c. hanblomster — d. en gren med hanhänge — e. fröhus — f. några frön — g. ett ensamt frö — h. en qvist med honhängen som hysa mogna frö.


Svensk Botanik, band 2, 1803. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.