Sydkryddor.
Under namn av sydfrukter hava här upptagits några kryddslag, vilka ej med fördel kunna odlas hos oss.
Meningen med dessa få ord om var och en är endast den att söka intressera särskilt ungdomen för de växter, vilkas produkter vi dagligen använda men ej se växande framför oss.
Det bör ligga varje svensk närmast, att först av allt lära känna växtvärlden, inom vilken den största och i minsta detalj mest klara organisation ligger, väl värd ett närmare studium.
Ingefära.
(Ingefärsväxten.) Zingiber officinale, Rose.
Vad vi i dagligt tal benämna ingefära är rötterna av denna liljeartade växt.
Den bladbärande stängeln bliver meterhög. Blommorna äro vita med purpurröda strimmor tecknade på blomläppen.
Bästa ingefäran kommer från brittiska Indien och Kina.
Odlingen liknar den för potatis. Under år 1914 infördes 68,822 kg.
Kanel.
(Kanelträdet.) Cinnamomum zeylanicum, Breyn.
Uppnår i vilt tillstånd 6 à 10 meters höjd. Träd under kultur tillåtas endast växa till något över dubbel manshöjd. Barken hos större sådana förlorar i värde.
Tillhör lagerbärsväxternas familj, varav vi kunna någorlunda tänka oss utseendet. Huvudparten av all kanel kommer från Ceylon där stora odlingar finnas. Ar 1913 infördes i Sverige 188,612 kg. omalen och 2,764 kg. malen vara.
Kardemumma.
(Kardemummeväxten.) Elettaria cardamomum, Whit. et Mort.
Kardemummeväxten är flerårig och har underjordisk stam.
Hemlandet är Sydindien, där den liksom på Ceylon odlas.
Frukterna, vilka av oss kallas kardemumma, skördas då de antaga en gul färgton och få några dagar eftermogna, varefter de torkas samt sedermera föras i handeln.
Ett flertal sorter finnas men är den nämnda den förnämsta.
År 1913 importerades 56,683 kg.
Kapris.
(Kaprisbusken.) Capparis spinosa, L.
Växtens hemland är Nordafrika. Den odlas i Sydfrankrike, Spanien och Italien m. fl. länder. Bliver intill en meter hög. Ar slingrande samt törnbeklädd.
När blomknopparna nått pepparkornsstorlek äro de färdiga att skörda, varvid en del av stjälken skall medfölja.
Efter att några timmar hava skuggtorkats, behandlas knopparna med ättika och salt. År 1913 infördes 7,577 kg.
Observera användningssättet för indiansk krasse.
Kryddpeppar.
(Kryddpepparträdet.) Myrtus Pimenta, D.
Bliver inemot 10 m. högt och har hela glatta blad samt vita i klasar samlade blommor.
Trädet har sin hemort på Jamaika men odlas även i Mexiko och Sydamerika.
Frukterna tillåtas ej mogna utan måste vara gröna vid skörden.
Falsk kryddpeppar, Pimenta acris Wight, är även en myrtenväxt; dess frukter säljas stundom som äkta vara.
År 1913 importerades 300,147 kg. kryddpeppar.
Lagerbärsblad.
(Lagerträdet.) Laurus nobilis. L.
Trädet lämnar oss, som namnet anger, lagerbärsblad. Det uppnår en höjd av 5 till 9 meter. Stammen blir 5 à 6 dm. i grovlek.
Vildväxande i Mindre Asien, varifrån det gått i kultur runt Medelhavet.
Odlas stundom hos oss till prydnad. Är 1913 importerades 22,720 kg. torkade blad.
Muskotblomma.
(Muskotträdet.) Myristica fragrans, Houtt.
Trädet finnes numera ej i vilt tillstånd. Dess höjd sträcker sig inemot 10 meter.
Det ensamma fröet ligger inbäddat eller omgivet av ett karmosinrött fröhölje, vilket av oss i dagligt tal benämnes muskotblomma.
Odlingen bedrives utom på Sundaöarna och Molukkerna även i Västindien.
Ar 1913 importerades 6,543 kg.
Nejlikor.
(Kryddnejliketrädet.) Caryophyllus aromaticus, L.
Ett till myrtenväxterna hörande träd, vilket bliver ända till 11 à 12 m. högt och är ständigt grönt. Som kultiverat hålles detsamma endast vid 5 m:s höjd.
Det är blommorna som här vid full utveckling skördas och sedermera som torkade benämnas nejlikor.
Torkningen sker över svag eld. De afrikanska kryddnejlikorna äro de bästa.
Förfalskningar med knoppar av Calyptranthes brasiliensis Spreng, förekomma även. Goda nejlikor skola flyta och hålla sig upprätta i vatten.
År 1913 importerades 42,174 kg. omald och 14,622 kg. malen vara.
Saffran.
(Äkta saffran, höstsaffran.) Crocus sativus, L. var. autumnalis.
Vilda former förekomma i Grekland och på Kreta m. fl. ställen, de motsvara dock ej helt den odlade varieteten.
Bästa saffran kommer från Nederösterrike.
Till ett kg. torr saffran åtgå pistillmärkena i 70 à 80,000 st. blommor. Uppgifterna äro dock svävande. En tysk vill göra troligt att till 1 Pfund erfordras minst 100,000 st.
Endast pistillernas färgade märken tillvaratagas.
Äkta saffran förfalskas ofta med Calendula-blommor (ringenblommor) ävenså med safflorgult, ett färgämne från en i odling varande växt, safflorväxten Carthamus tinctorius L.
Det har någon gång inträffat att äkta saffran (höstcrocus) blommat hos oss. För att det skall möjliggöras fordras dock en ovanligt lång och vacker höst.
Svartpeppar.
(Svartpepparbusken.) Piper nigrum, L.
Busken är klättrande. Den förekommer numera ej vildväxande. Hemlandet var förmodligen södra Asien.
Frukterna eller bären avplockas då de börja rodna, d. v, s. före mognaden. Denna vara, den omogna, kallas svartpeppar.
Om frukterna eller bären kvarlämnas på buskarna till dess mognaden inträder, erhålla de en ljusröd färg och äro sedan de blivit skalade vad vi benämna vitpeppar.
Således, svartpeppar och vitpeppar växa på samma buske, båda sorterna äro endast frukter eller bär i olika mognadsgrad.
Vanilj.
(Vaniljväxten.) Vanilla planifolia, Andr.
Denna växt är en klättrande orkidé, som kan bliva flera meter hög.
Den har tjocka, köttiga blad och i klasar samlade, till färgen blekgröna blommor med orkidéblomtyp.
Frukterna avtagas då de närma sig mognaden och få ligga några dagar innan de var och en för sig inlindas i stanniol.
Därefter äro de färdiga att föras i marknaden.
Importen under år 1913 var 1,266 kg. Odlas på Afrikas västkust ävenså delvis i Ostafrika av tyskar.