Fänkål.
Anethum Foeniculum, L. (Foeniculum officinale, Allioni). (Foeniculum vulgare, Gärtn.). Tyskl. Fenchel. Engl. Fennel Frankr. Fenouil.
Historik.
Något annat namn förekommer ej, endast stavningen är ibland något olika.
I vissa landsdelar uttalas namnet med ng-ljud (Fängkål). Möjligen härleder sig detsamma från tyskarnas »Fenchel», eftersom i en del fall stavningen sker med e. Går man ett stycke tillbaka i tiden, visar det sig att både Ahlichs och Kammecker skriva Fenchol, vilket styrkt ovanstående antagande.
Minst 600 år före Kristus var fänkålen känd bland greker och romare. Marathon, det i alla pojkars öron klingande ordet, betyder helt enkelt fänkålsjätten eller fänkålskarlen. Miltiades vann där sin ryktbara seger år 490 före Kristus och samtida historieskrivare veta berätta att fänkål växte i stor utsträckning på stridsfältet.
Den förekommer vild i länderna omkring Medelhavet och för övrigt å ett flertal platser i Mindre Asien samt på Nya Zeeland.
Ansågs fordom besitta många goda medicinska egenskaper och Arvid Månsson tilldelar densamma 14 dygder; bland annat att duga som motgift. Kammecker intygar fänkålens förträffliga egenskaper mot dåliga ögon och ännu i vår tid betraktas densamma som ett ypperligt väderfördrivande medel, för att ej tala om dess betydelse då matsmältningsapparaten är i olag.
I England hänger man på sina ställen fänkålsknippen över dörrarna, detta för att hindra trollens tillträde.
Fänkålen har ej heller saknat poetisk betydelse. Shakespeare, vilken för övrigt omnämner ett flertal växter, har ej lämnat den obemärkt.
I en äldre jakthandbok rekommenderas ett starkt avkok på anis och fänkål blandat med vax, att användas vid fångstredskapens insmörjning; lukten av järn och föregående fångst, vilken troddes varna villebrådet, ansågs därigenom försvinna.
Utseende.
Till sitt yttre liknar fänkålen dill. Aromen påminner även därom, ehuru en mera söt smak är framträdande. Växten är flerårig och tillhör familjen Umbelliferae. Höjden är omkring 1 à 1,5 m. Första året når den endast 80 cm. Frukterna äro vid full utveckling 7 mm. långa och 2 mm. tjocka. Färgen är brunt olivgrön, de upphöjda åsarna dock betydligt ljusare.
Huvudroten är lång och kraftig, smaken är morotens.
Hundrafrövikten är 0,49 gr.
Odling.
Vid odling av fänkål i mellersta delarna av landet bör ett någorlunda varmt läge väljas. Jorden skall vara väl gödslad och ej för torr. Sådden sker tidigt på våren i fyra rader på en vanlig trädgårdssäng. När plantorna blivit tillräckligt stora företages gallring, varvid varje planta gives 25 à 30 cm. utrymme i raden. Under sommaren hålles ogräset undan och luckring mellan raderna, så länge utrymmet medgiver, utföres. Att borttaga alla under första sommaren framkommande blommor tarvas ej, om ock detta någon gång föreskrives. På hösten täckas sängarna med löv eller dylikt.
Först andra sommaren vidtager skörden, då frösamlingarna avtagas allt efter som de mogna. Växten behandlas som tvåårig. En känd författare skriver att den blommar först andra året, vilket dock är felaktigt.
Vid riksmuseet har två år efter varandra frö av fänkål blivit sått i början av maj. Groddarna hava varit synliga efter tre veckor och vid början av juni har gallringen företagits. I mitten av juli började blomningen och vid slutet av september skördadels 3 à 4 fruktställningar (flockar) från varje exemplar, visserligen ej fullt mogna men dock aromrika och tjänliga till användning i hushållet.
Försök har även gjorts med sådd i bänk, varefter sedermera plantorna utplanterats på kalljord. Tidsvinsten blir dock ej stor, endast 10 à 14 dagar. Frukterna nådde dock en något bättre utveckling, ehuru grobarheten hos fröet även i detta fall blev lika med noll.
Av ovanstående synes att fänkålen fordrar två somrar för sin utveckling från frö till fullmogen frukt. Att redan under första året en del frukter hinna bliva matnyttiga saknar i stort sett betydelse, men bevisar att talet om blomning och fruktsättning först andra året är oriktigt.
Fröet behåller grobarheten i tre, möjligen fyra år.
Användning.
Fänkål är en sedan gammalt erkänd och omtyckt brödkrydda. Apotek och sockerbagerier förbruka även avsevärda mängder. Fröna lämna vid destillation med vatten, 3 à 4 % olja, vilken bland annat användes vid likörberedning.
Växtens gröna delar äro förträffliga vid inkokning av makrill, förf. vågar påstå bättre än dill. Vid gurkinläggning användas växtens alla delar förutom roten.
Sin största betydelse har den dock vid brödtillredning. Är mjölet dåligt eller uppblandat med andra beståndsdelar, räddar fänkålen situationen vid så kallade grovbak.
Statistik.
Tyskland och Rumänien producera en stor del av den fänkål, vilken föres i handeln. I Indien odlas även en del ehuru ej nämnvärd export sker därifrån. Till vårt land infördes år 1906 99,245 kg. till ett värde av 79,396 kr. 1916, således 10 år därefter, voro siffrorna respektive 117,122 kg. och 81,994 kr., en avsevärd ökning.
Bageriet Kronan i Sundbyberg förbrukar ensamt årligen mellan 2 och 300 kg.
Partipriset var hösten 1918 6 kr. pr kg.
