8. Brakved.

Se även: Getapel

Rhamnus frangula L.

Ortnamn. Brak (Hälsingland), Brakel (Västergötland), Snokabär (Småland), Sprakved (Västergötland, Värmland), Sprakvide (Värmland), Torste (Småland), Toste (Närke, Skåne), Trösk (Bohuslän), Tröske (Halland, Skåne, Västergötland), Vildhägg (Hälsingland) m. fl. benämningar.

Förekomst. Förekommer vildväxande i skogsbryn, lundar och fuktiga skogsängar över större delen av landet.

Utseende. 2-3 m hög buske med brun, vitfläckig bark, ovala, helbräddade blad, små, grönvita blommor och klotrunda, svarta frukter, som i omoget tillstånd äro röda.

Skörd. Vid torr väderlek under mars-maj månader avskalas barken från yngre 2-3 cm tjocka stammar och grenar. Den avskäres i ungefär 30 cm långa stycken och torkas i solen eller på luftig plats inomhus. De avskalade grenarna äro mycket omtyckta till kol vid krutfabrikation och därför även föremål för export. På vissa trakter, där brakveden förekommer ymnigt, såsom exempelvis vid Tingsryd och Urshult i Småland, tillvaratages barken för apoteken och de skalade grenarna för krutfabrikerna.

Torkningsresultat. 2 kg färsk bark lämna 1 kg torkad.

Våra Medicinalväxter, 1940, skriven av Gustaf Lind och Nils de Verdier.