Örtsirap.

Barrskottssirap

Det är vår nu, och snart får både granar och tallar nya skott. Du kan göra en god sirap av nya skott av gran, tall eller en, antingen skilt för sej eller i blandningar. Använd också skott av andra ogiftiga barrträd, men undvik giftiga arter. T.ex. idegran (Taxus) är giftig i alla delar utom bärens röda kött, och den är inte ett helt ärligt barrträd heller.

När du väl har försäkrat dej om att det träd du vill skörda skott från är ogiftigt, och när du väl har fått lov av markägaren (allemansrätten ger inte rätt att plocka träds skott), kan du plocka en liter eller tre, eller en korg full. Skotten växer varje vecka, så du får mera på kortare tid om du plockar senare. Vänta inte så länge att skotten är hårda, de skall fortfarande vara mjuka.

Kom ihåg att fråga landägarens lov. Allemansrätten omfattar endast bär av träd, inte blad, kvistar eller toppar. Och plocka inte trädens eller grenarnas ändskott. Träd är vackrare när de är raka och endast har en topp. Grenar är också finare med bara en kvist längst ut.

När korgen är full är det bara att komma in till köket och lämpa skörden i en kastrull. Täck med vatten. Om du väntar en 10 minuter kan eventuella småkryp ta sej upp till ytan, och du kan då plocka bort dem. Koka upp, låt koka 10-20 minuter, sila bort de nu gula granskotten, eller de fortfarande brunaktiga tallskotten. Du kan upprepa kokandet och silandet med nya skott i samma vatten; din sirap får då starkare smak.

Väg vätskan, sätt till samma mängd socker, och koka det hela i några timmar under omrörning, tills du har en sirapslik konsistens.

Sirapen är god på glass, pannkakor, och plättar, och den ger en god skogssmak till örtteer.

Var försiktig med växter som innehåller kåda om du har eller har haft njurproblem och om du är gravid. Kåda ger en extra spark åt njurarna, vilket inte är så bra om de redan är överbelastade.

Maskrossirap

En annan växt som ger en god sirap är maskros - om några veckor blommar maskrosor överallt, då är det bäst att sätta igång. Plocka två stora handfull maskrosblommor, i bukett, och bred ut din skörd i skuggan, t.ex. på en handduk. Medan du dricker en kopp te och äter en smörgås eller två har de flesta små svarta skalbaggarna gett sej av, så nu kan du slå dej ner på farstutrappan med två kippor och dina maskrosor. Soliga förmiddagar är fina att göra maskrossirap på. Medan du plockar alla gula (och vita) delar av blommorna i en kippa och stjälper de gröna delarna av maskrosen i den andra kippan kan du njuta av fåglars kvitt, beundra enstaka fjärilar och dagsländor, och lyssna till humlors och bins surr i blommorna.

Det är lättast att ta ett bra grepp om maskrosblommans gula delar och vrida. Med litet övning behöver du bara en eller två vridningar per blomma, och du blir fort färdig. Detta skede tar kanske en timme eller två, beroende på hur mycket du plockade.

Du kommer att märka att maskrosens blombotten har mängder med invånare. Visst är protein bra, men inte i denna form, så bred ut blomstjälkarna på ängen där du plockade maskrosorna, eller släng dem på komposten.

Nästa skede är samma som för granskottssirapen ovan: täck maskrosens gula delar med vatten, koka upp, låt koka 10-20 minuter, sila, upprepa vid behov, väg vätskan, sätt till lika mycket socker, och koka ner tills sockervattnet blir till sirap.

Sirapen är god, den smakar till nötter och vanilj. När jag gjorde den första gången blev jag helt överraskad. Använde jag vaniljsocker istället för vanligt socker? Nej, det är maskrossirap. God på pannkakor och plättar, och i te.

Båda sorters sirap håller i kylskåp, men de bildar kristaller. I frysen förblir de flytande.

Henriette Kress
örtterapeut

(publicerad i Vasabladet den 23 april 1999)