11. En.
Ortnamn. Ene (Blekinge, Skåne, Västerbotten m. fl.), Järnbuske (Västerbotten).
Förekomst. Allmän över hela landet.
Skörd. Enen blommar i maj-juni. Först tredje hösten äro enbären fullt mogna och ha då antagit en svartblå färg. [Botaniskt sett är det oriktigt att benämna enbuskens frukt "bär". Den är nämligen ett slags skenfrukt, vilken kallas bärkotte.] De insamlas under senhösten vid torr väderlek på det sätt, att ett lakan eller annat tygstycke utbredes under enbusken, varefter man med smidiga käppar slår av bären, varvid käpparna föras nerifrån och uppåt. Bären utbredas sedan i tunna lager på ett rensopat vinds- eller loggolv, där de få kvarligga, tills de blivit tillräckligt torra. De kastas därefter ett par gånger genom en vanlig kastmaskin. Önskas särskilt fin eller s. k. delegerad drog, handrensas bären efteråt, varvid alla bär av brunröd färg avlägsnas. Omkring 8 kg färska, rensade enbär kunna insamlas per timme.
Även roten och stammen ha användning som läkemedel. Vid insamlingen härav borttages det yttre, löst sittande barklagret, utan att veden skadas. Insamlingen måste dock verkställas på en plats, där man har tillgång på lämpliga maskiner för vedens sönderraspande, och kan sålunda icke ombesörjas av vem som helst.
Torkningsresultat. 1,5 kg färska bär lämna 1 kg torkade.
Våra Medicinalväxter, 1940, skriven av Gustaf Lind och Nils de Verdier.