095. Lycopodium complanatum. Plattlummer.
Se även #59, Matte-Lummer, Lycopodium clavatum - #95, Plattlummer, Lycopodium complanatum - #119, Lyslummer, Lycopodium selago.
Plattlummer. Plattgräs. Jämna. På finska: Maankelda.
Stjelken är krypande ell. refvig med platta grenar. Bladen sitta i 2:ne rader och äro nästan hopväxta. Axen äro merendels 2 på hvar sin särskilta stjelk.
Linn. Flora Su. p. 378. Cl. 24. Cryptogam. musci.
Liljebl. Sv. Fl. s. 392. Kl. 16. Lönngifte. Mossar.
K. Vett. Akad. Handl. 1742. s. 26.
K. Patr. Sällsk. Husb. Jurn. 1803. Mars. Apr. s. 67.
Pallas Russische Reise 4:0. Pettersb. 1771. T. 1. s. 61.
Denna art växer liksom Mattelummeren (N:o 59 och Till. s. 6.) på torra ställen ibland mossarter på berg i skogarne, och är i hela Sverige nog allmän, men sällsynt utrikes. I anseende till sin fröredning, äger den, så väl som samslägtingarne, hvarken Ormbunkarnes eller Mossornas egentliga kännemärken, utan sitta frökapslerna bara, emellan axfjällen. Auktorerne hafva derföre varit osäkra om den plats i systemet, som detta slägte rättast borde få. Dess rötter äro mångåriga. I Juli månad träffas Plattlummern med ax och frökapsler; grenarnas ena sida är mindre platt än den andra. Såsom färgväxt har denna blifvit märkvärdig och isynnerhet genom de nyligen af Hr. Kgl. Lifmed. Dr. Westring anställde och för Kgl. Patr. Sällsk. uppgifne vigtiga försök att deraf vinna blå färg.
— Ullgarn kokas 2—3 timmar i rent strömvatten med torr sönderhackad plattlummer, till vigten nära dubbelt emot godset; under kokningen påspädes nytt vatten, så att det alltid går öfver garnet, hvilket ändtligen upptages, vrides och torkas, men sköljes icke. Sedan blötes det jämt och väl i kallt vatten och kokas vid sakta eld ½ eller 1 timme i regn- eller rent strömvatten, med brun bresilja (1 tiondedel i vigt emot godset vid pass). Strax efter kokningen, sköljes garnet i kallt vatten. För mycket bresilja gör färgen violet, i stället för blå; inga salter, galläple ell. dylikt få tillsättas.
— Om ylle eller silke handteras på beskrifna sätt, men istället för bresilja kokas eller digereras med torra ell. friska sönderhackade qvistar af en Poppelart (Populis dilatata) som rätt väl växer i Sverige; så får godset vacker gul färg, som förhöjs med några droppar tillslagen tennkomposition (se N:o 62.). Stark hetta vid kokningen eller längre tid i digestions värman, gör att gula färgen blir mörk. Om i stället för de nämda poppelqvistarne brukas torra eller friska qvistar af plommonträd och godset på sätt som sagdt är behandlas, fås en äkta karmelit färg. Efter betning i plattlummer och kokning eller digerering med åtskilliga slags lafarter eller barksorter, har Hr. Lifmed. Westring fått flera särskilta mer och mindre vackra och äkta ell. beständiga färger.
Tab. — a. ett axfjäll med sin frökapsel.
Tillägg, vol. 2:
Nr. 95. Plattlummer. K. Vett. Akad. Handl. 1745. s. 249. Tidigt om våren, sedan snöen nyss afsmält, samlas växten, torkas väl, söndergnuggas mellan händerna, lägges hvarftals med yllegodset, som skall färgas, i en kopparkittel och lemnas der några dar, till dess garnet tagit gul färg; det kan ock litet kokas: sedan tages det upp, sköljes och torkas. Somliga alunbeta godset först, hvilket torde vara bäst.
— Pallas berättar, att i Siberien samlas plattlummern, bindes i form af kransar och säljes på marknaderna till färgning.
— Med denna, björklöf och alun, sätta Finnarne på ylle vacker och beständig gul färg.
Svensk Botanik, band 2, 1803. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.
