027. Pyrola umbellata. Rylört.

Se även #027. Pyrola umbellata. Rylört. - #176. Pyrola uniflora. Enblommig Pyrol.

Rylört. Vintergrön.

Stjelken träaktig, grenig. Bladen nästan kransvis sittande, vigglika, sågade. Blommorna i knippe förenade.

Linn. Fl. Su. p. 140. Cl. 10. Decandria 1gyn. —
Liljebl. Sv. Fl. s. 160. Kl. 7. Tiemänningar. —
Retz. Fl. oec. s. 566. —
Chyden. Disp. om G. Carleby. Åbo, 1754.

En skön, ständigt grönskande Buskvext, befintlig, ehuru icke allmän, på uråldriga, skuggrika Tallhedar, ihop med Lingonriset, som den i anseende till bladen mycket liknar. Mot slutet af Juli och i början af Augusti månader visa sig de hvita, rödletta blommorna, i flock sittande, lutande mot marken, från toppen af de ensamma, odelta blomstjelkarna.

I Norrland, der Rylörten i större ymnighet förekommer, äfven i Finland anser Landsfolket densamma såsom ett förträffligt medel mot reumatiska plågor, hvilken egenskap det Svenska namnet synes åsyfta. Liksom bladen af Linnés vackra ört, användas de styfva, glänsande bladen af Rylörten till dekokt, som drickes vid nämda åkommor. Zetzel har med fördel brukat den invertes i Höftvärk, då stället tillika utanpå blifvit belagdt med Tvålplåster.

Svensk Botanik, band 1, 1815. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.