23. Kungsljus.

Verbascum thapsiforme Schrad; V. phlomoides L.

Förekomst. Bägge arterna förekomma vildväxande i vårt land, men äro dock tämligen sällsynta. Den allmännast förekommande arten, Verbascum thapsus L., är värdelös som läkeväxt, och dess blommor böra därför icke bliva föremål för någon insamling. (V. thapsus och andra Verbascum-arter är lika värdefulla som de två ovan nämnda arterna. -Henriette)

Utseende. Tvååriga, ända till 2,75 meter höga växter med på båda sidor ulliga blad och mycket stora, guldgula blommor. V. phlomoides skiljer sig från V. thapsiforme därigenom, att stjälken hos den förra saknar vingkanter, och att axet är glesblommigt.

Odling. Sådden, som helst verkställes omedelbart efter frömognaden på eftersommaren, sker i lätt, torr jord på en soligt belägen plats och med ett radavstånd av 75 cm. När plantorna fram på våren kommit upp, gallras de, så att de komma på 40 cm avstånd från varandra i raden. Under första sommaren har man sedan endast att luckra jorden och hålla ogräset borta. Andra sommaren, då plantorna blomma, verkställes skörden.

Skörd. Under blomningstiden, i juli-aug., insamlas blomkronorna i den mån de slå ut. Möjligen medföljande gröna foderblad avlägsnas omedelbart. Insamlingen, som bör fortgå allt efter som nya blomkronor komma fram, bör endast ske vid soligt väder och vid middagstiden, då blommorna äro fullkomligt torra. De insamlade gula blombladen (kronbladen) utbredas därefter i tunna lager på papper eller tyg samt torkas hastigt vid direkt solvärme eller vid ugnsvärme, som dock ej må överstiga 30 grader. 2 kg färska blommor kunna insamlas per timme.

Torkningsresultat. 8 kg färska blommor lämna 1 kg torkade.

Våra Medicinalväxter, 1940, skriven av Gustaf Lind och Nils de Verdier.