121. Prunus padus. Hägg.

Se även 121. Prunus padus. Hägg. - 151. Prunus spinosa. Slånbuske. - 193. Prunus domestica. Plommonträd. - 205. Prunus avium. Fågelbärsträd.

Hägg. På Finska: Tuomi.

Löfven äro äggformiga, spetsiga och sågtandade, med 2 små körtlar inunder vid basen. Blommorna sitta i klase (racemus), och äro nedhängande.

Linn. Fl. Su. p. 165. Cl. 12. Icosandr. 1:gyn.
Lilj. Sv. Fl. s. 193. Kl. 8. Tjugumänningar. 1:qun.
Murr. App. Med. T. 6. p. 124.
Rothoffs Hush. Magasin s. 199.
K. Patr. Sällsk. Hush. Jurn. 1789. Dec. 172—1791.
Leche, om vilda träns och buskars plant. 8:vo. 1791. s. 31.
Pharm. Padi Cort. Baccae.

Trädet är icke att räkna bland stora trädslag, men har likväl icke natur af buske, ehuru det i häckar ofta med buskarter planteras. Det blommar i Maj med utslagna löf, och växer helst vid byar, på fuktiga ställen och i god jord. Dess grenar äro trinda och släta. Löfven äro ådriga, släta, med fina inböjda sågtänder; de blekna ej, utan rodna af höstkylan. Löfskärmarne sitta inom löfstjelkarnas fästen, äro 2:ne, smala och jemnbreda. Blomklasarne, som äro enkla och ensamma, utgå från nya grenarnas fästen och föra löf vid basen. Blombladen äro fint tandade. Frukten utgöres af svartblå äckliga bär med sten- eller kärnfrukt.

Dess tidiga löf och rika blommor, göra det prydligt till häckar och alléer, som vårtiden äro ganska vackra; men som en obehaglig sinnebild af skönhetens förgänglighet, slutas häggens vackra utseende med dess blomningstid; under fruktens tillväxt infinna sig bladlöss och andra insekter med deras larver af många slag, hvilka smutsa, fläcka eller söndergnaga löfven. Åtskilliga djur, t. ex. hästar, getter, råttor, mullvador, sorkar m. m. sky trädet. Hästen skall ej äta hö ur en stege eller häck, gjord af häggpinnar; ett visst slags hushållare skall derföre i sina stall, stundom nyttja sådana öfver spiltor, ämnade åt främmande hästar. Hägg planterad kring en trädgård, eller i stället pinnar nedstuckne i jorden till i alns afstånd ifrån hvarannan, sägas afhålla mullvador och sorkar; likväl torde detta ej vara så alldeles afgjordt, emedan mullsorkar stundom uppskjuta mullhögar i grannskapet af Häggens rötter. Hägglöf och qvistar läggas i lador under säden för att bortjaga små möss.

— Barkens bäska smak liknar något den af bittermandel; den yttre såsom mest hartsaktig, är bäst. Dekokt på bark, samlad vintertiden, är rödaktig, och mera sammandragande; på sommarbark är den blekgul och bäsk. Den har ofta botat frossor, och ges i pulver liksom kina, ibland i förening med salmiak, eller ock drickes af dekokten på barken, efteråt. Till 6—8 uns af torkade barken, tages en kanna vatten, som inkokas till hälften, silas och förtäres till ett qvarter om dagen, i 4 portioner. Detta medel skall ock kunna brukas mot skörbjugg. Af ovana gör det i början stundom äckel. Med dekokt sägas äfven vissa lindriga veneriska åkommor i Finland vara botade, men qvicksilfver medel torde tillika dertill vara nödiga. Dr. Lundmark har dock med förmån användt dekokten i bad, till lindring af plågorna, förr än merkurialmedlen hunnit fullkomligen bota det onda. Bären ätas af barn, stundom begärligt med litet salt, men äro syrliga och något äckliga. I Finland användas de mot rödsot af bönderna; men böra brukas med försigtighet. Lagda på vin torra eller färska med sönderstötta kärnor, fås Häggbärs-vin, likt körsbärs-vin och af många mycket omtyckt; och destillerad med bränvin fås en dryck, som har lukt och smak af Persiko bränvin, hvilket dock, kanhända, ej bör nyttjas för ofta eller i stor dosis. Få de undergå gäsning gifva de af 36 kannor, vid pass 9 qvarter bränvin, och brukas dertill mycket i Ryssland. Åtskilliga djur sägas må illa af bären. Sådda då de äro väl mogna, som sker i September eller Oktober, fortplantas trädet lätt med dem. I upp- och nedvända grästorfvor nedstickas kärnorna i mullen 1—2 tum djupt, då de sedan om våren uppkomma. De kunna ock sås på trädgårdssängar och sedan utflyttas. Skola kärnorna eller stenfrukten förvaras öfver vintern, måste det ske i torr sand, och kallt, ej fuktigt rum, annars gro de ej första året. Genom rottelningar, som tagas vid gamla stubbar och träd, fortplantas Häggen äfven. Veden är hvit och böjlig.

Tab. — fig. a. ett förstoradt blomblad. — b. förstorad pistill. — c. förstorad ståndare. — d. en förstorad blomma med afplockade blomblad. — e. kärnfrukten eller nöten hel. — f. nötens 2:ne halfva skal. — g. kärnan som legat i nöten. — h. fruktklase; dessa i naturlig storlek.

Svensk Botanik, band 2, 1803. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.